-
Välkommen Kit
LAZY LUPUS KIT WALKER. Foto: Marlene Karlsson, Yabasta Minns ni att jag nämnde ännu en stor anledning att åka till Ånnaboda? Här har ni honom – Kit Walker! Han följde nämligen med oss hem från Ånnaboda i torsdags kväll. Kit har i många år levt i Yabasta-flocken där han inte bara varit en viktig spannhund i rollen som kommandoledare, utan också haft den stora uppgiften att fostra flockens valpar och unghundar. Han är således en individ som vi spenderat mycket tid med och som legat mig varmt om hjärtat sedan länge, så vi är mycket glada över…
-
Ånnaboda
Tidigt i torsdags morse blev det så dags att fara ned mot Ånnaboda för den årliga SPHK-utställningen. Det blev en intensiv men härlig dag i sällskapet av goda vänner, nya och gamla bekantskaper som alla hade polarhundsintresset gemensamt. Jag lärde mig mycket nytt, både kring att arrangera en utställning och vad gäller att själv ställa hund. Innan utställningen öppnades så hjälpte jag till att få ordning på tält och priser, för att sedan hamna i sekretariatet ett tag. Ring två, där siberian husky skulle visas, öppnades inte förrän kl. 11 då jag skulle vara först ut…
-
Film: Sally tränar utställning
Det är alltid intressant att filma när vi tränar. Sally börjar helt klart fatta galoppen! Ja, hon börjar till och med förstå att hon ska stå still även när jag flyttar lite på mig för att kika på henne. Just nu är jag inte överdrivet noga med exakt hur hon står, utan det viktiga är för mig att hon förstår att hon ska stå någorlunda vettigt och att vi får en viss stadga i det. Jag har valt att försöka få hundarna att ställa upp sig på egen hand – mitt mål är att kopplet ska…
-
Ånnaboda närmar sig
Nu är det knappa fyra dagar kvar till innan vi far mot SPHK-utställningen i Ånnaboda. Jag åker dit inte enbart i egenskap av hundägare som ska ställa ut och hänga med vänner, men också som en del utav den organiserande styrelsen med uppgift att jobba runt omkring. Och det finns faktiskt ännu en stor anledning till varför vi åker dit… Men den håller jag lite på 🙂 Det är således med förväntan, en hel del nerver och med lust att lära som jag ser fram emot Kristi himmelsfärds-helgen. Det är första gången som jag är med…
-
367 dagar utan dig
För en tid sedan satt vi där runt middagsbordet på Smidö och pratade om livet, såsom vi ofta gör när mörkret fallit och maten börjar ta slut på tallrikarna. Jag minns inte längre hur vi kom in på ämnet, på dig, men jag tror vi pratade om hur nyckfullt det är. Livet. Att leva. Och dom frågade hur vi kommit över det. Förlusten av dig. Det har vi inte. Det var det jag hann svara innan rösten bröts och blicken naglades fast på tallriken framför mig. Det har vi inte… Jag har funderat väldigt mycket över…
-
Det har äntligen kommit!
För drygt två år sedan föddes en dröm. Den våren spenderade jag mycket tid hos Marlene på Yabasta-kenneln, där hennes första egenuppfödda kull nyss fötts. Det var en mycket speciell vår som jag tänker tillbaks på med enorm värme och tacksamhet över att ha varit en del av. De där valparna, som idag inte är så små längre, kommer för alltid vara oerhört speciella för mig. Jag följer dom med falkögon. Jag lärde mig onekligen oerhört mycket den våren som ”bonusmatte” till valparna – OCH de andra hundarna på kenneln. För hur mycket jobb det än…
-
Eldar och kastreringen
Häromdagen hittade jag tillbaks till ett gammalt inlägg här i bloggen där jag skrivit om mina tankar kring det där med kastrering. Jag skrev det under 2014 efter att ha bestämt mig för att testa med en kemisk kastrering på Eldar, i hopp om att det skulle resultera i att han kände sig lugnare och mindre stressad, framförallt. Det har hänt mycket sedan dess, både i våra liv och med Eldar. Idag är han inte längre en yvig unghund utan, faktiskt, en ganska mogen herre på fyra och ett halvt år. Vi ser det både på kropp…
-
Ett år med Rackarungen
I fredags den femte maj firade vi en alldeles speciell dag härhemma i flocken. Det var nämligen årsdagen av Ratchels inflytt och därmed ett datum jag tänker på med lite extra värme i bröstet. Det är lätt att med tiden bli nästan lite hemmablind för hundarnas utveckling, vilket blir extra tydligt när jag tittar tillbaks bland alla bilder jag tagit under det här året. Ratchel har verkligen gått från rultig liten valp på väg in i könsmognad, till att se ut som en ståtlig ung dam. Ännu ska en hel del hända innan hennes kropp är…
-
Berikningsnörderi
Det här med berikning är någonting jag tycker är oerhört roligt och spännande. Själva begreppet berikning handlar om det vi idag genom forskning vet om djurs behov av att få utlopp för sina medfödda, naturliga beteenden. Det vill säga beteenden som de skulle haft för sig om de levde opåverkade av människan. Beteenden som att leta/jaga föda, flockgemenskap, gräva, gömma sig, etc. Här ser man inte enbart till djurart (hund i vårt fall), utan bryter ned det till rasspecifikt och ytterligare till individ. Berikning är ett ganska stort och spännande ämne som jag lätt nördar ned…
-
Hundgårdsrutiner och nybygge
Vi börjar allt mer komma in i en bra rutin med hundarna och ensamheten, nu när jag börjat jobba mer regelbundet igen. Det är fortfarande lite av en invänjningsperiod för framförallt Sally, men jag måste säga hon är fantastiskt duktig och framstegen kommer väldigt snabbt. Det är nu inga långa perioder de är ensamma då jag sällan jobbar hela dagar, men det är givetvis en omställning från det att jag varit hemma till stora delar i vinter. Vi har såklart också fördel av att Sally faktiskt växte upp i hundgård med mamma och syskon, så helt…