Varför utställning?

Det blir kanske inte enorma mängder ordentlig fysisk träning för draghundar under årets varmare säsong, men för många polarhundsägare därute innebär sommarvilan istället att delta på utställningar runt om i landet med sina hundar. En aktivitet jag inte varit särskilt intresserad av, ja kanske till och med skyggat för tidigare, men som jag i takt med att min kunskap ökar börjar förstå vikten av att ändå engagera sig i. 

Förra sommaren spenderade jag en hel helg som deltagare på Karsten Grönås (Vargevass) seminarium ”Funktionell exteriör och rasstandard” som hölls på Torsö, utanför Mariestad. Ett seminarium över två dagar uppdelade i teori och praktik, där den praktiska delen innebar att själv få pröva på att observera och bedöma fyra olika hundar ur Karstens team som vore det på utställning. Jag åkte dit tillsammans med Charlie och med syfte att lära mig mer om exteriören hos siberian huskyn, samt hur den påverkar i praktiken. Jag hade ingen aning om då hur mycket det seminariet senare skulle komma att påverka mitt sätt att se på och tänka kring våra fantastiska draghundar. Utan att jag ens tänker på det alla gånger har mina ögon sedan dess blivit mer kritiska och objektiva när jag ser huskies, vare sig de är mina egna eller inte. I takt med att mina kunskaper ökar börjar jag förstå hur absolut sambandet är mellan en god exteriör och en hund som klarar att prestera det arbete den är tänkt för. Som orkar och håller, rent fysiskt. 

Att siberian huskyn i grunden är avlad för funktion och prestation är något som jag tror de flesta hört talas om. Det är en ras som är tänkt att i ett rätt extremt klimat klara att snabbt förflytta last över stora avstånd, ett jobb de dessutom ska kunna utföra effektivt. I rasstandarden står det att deras rörelser ska vara så lätta och lediga att det till synes ska ske utan ansträngning. Det står också att den rent av essentiella balansen mellan hundens styrka, hastighet och uthållighet ska avspeglas i dess kroppsform och proportioner. När jag läser de orden så återkommer jag hela tiden till någonting som Karsten upprepade gång på gång under sitt seminarium: 

Prestanda är alltid facit.

När jag funderar över allt det här så kommer jag ganska snart fram till att det här med utställning faktiskt inte är så himla ointressant ändå. Särskilt om man tänker bort hela tävlingsaspekten och istället vänder blicken åt det faktum att utställningar i grunden har ett viktigt syfte; att stödja aveln och bevarandet av en specifik ras. Det är med andra ord ett sätt att utvärdera och bedömma hur avelsarbetet går, jämte de utvärderingar som sker när hundarna jobbar fysiskt.

Alltså; är man då intresserad av prestandan och att få fram individer som håller för ändamålet, är en funktionell exteriör avgörande. Oavsett om du sedan tänker tävla eller köra turistspann, avla eller till och med bara köra hund för nöjes skull, är det en aspekt att ta i beaktning. Rent krasst; en hund som exteriört sett inte håller, kommer heller aldrig att ha riktigt goda förutsättningar för att jobba bra på lång sikt i ett spann. Och det är någonstans här jag idag befinner mig och vill fortsätta att bredda mina kunskaper. Jag vill bli skicklig på att se, känna igen och värdera mina hundar mentalt och fysiskt.

Att mina egna hundar sen i mina ögon alltid kommer vara de bästa hundarna i världen oavsett är en sak, men om de verkligen håller måttet utifrån en rasstandard – det är en helt annan och rätt viktig aspekt att bära med sig.

Så, med Ratchel har jag nu fått ännu en chans att lära mig allt detta i praktiken. Och mitt intresse för att faktiskt ta mig iväg på de där utställningarna har börjat vakna och sträcka på sig. Inte främst för tävlandets skull, men för att jag är genuint intresserad av att lära mig mer genom att ta reda på hur hon står sig mot de andra hundarna. Jag vill lära känna människor som har ett bra öga för vad en god exteriör hos en siberian husky innebär – och genom deras kunskap och erfarenhet utveckla mitt egna öga. Och jag, grön eller inte när det kommer till exteriörbedömning, tror faktiskt att den här lilla tjejen är riktigt lovande!

Med målet att inom en överskådlig framtid ta oss till utställningsringen har jag nu inlett träning med Ratchel för att förbereda henne. Ingenting avancerat ännu, men det går så sakteliga framåt. För oss båda. Jag har ju i ärlighetens namn aldrig försökt mig på detta tidigare och det är lika mycket träning för mig som för henne. Jag tänker att jag ska försöka dokumentera vår träning med jämna mellanrum och lägga ut här på bloggen. Det blir bra träning för mig; ett sätt att få se hur jag själv jobbar och vad jag kan förbättra (säkerligen mycket, haha) – utöver att jag får öva mig i att komma ut min skygghet för kameralinsen 😉

Facebook Comments

0 thoughts on “Varför utställning?

  1. Hmhmhm.. jag får typ rysningar bara av ordet utställning. Jag tror att det till allra största del förstör raser och inte främjar funktion.. men sen är jag inte alls insatt då jag helt enkelt alltid tagit avstånd från utställning (eller en gång tävlade handling inofficiellt ?). Kanske är det vettigare än jag föreställer mig.. Border collie-människan i mig gör de väl knappast bättre då BCs inte ens får ställas ut på svenska tävlingar ?

    1. Hahaha, älskar den kommentaren för att jag känner igen mig SÅ väl. Men ju mer jag får insikt i det och i VARFÖR de som ARBETAR med sina huskies ställer ut, så inser jag att utställning har en funktion att fylla. Det är mao inte så svart-vitt. Däremot så JA – där finns dessvärre STORA baksidor med utställningen med och det är här det blir så jävla viktigt med bra och vettiga domare som förstår hur mkt de faktiskt påverkar. Det ser man ju inte minst om man jämför SKK-utställningar med SPHKs egna utställningar – det är en STOR skillnad på de sibbar som döms fram och det är faktiskt rätt läskigt att se hur snabbt det går att fullkomligt förstöra en ras… Och precis som du säger – många raser utvecklas tyvärr just åt det hållet med raketfart. Det är just därför jag börjar förstå varför det är viktigt att engagera sig i sin ras utveckling om man verkligen vill bevara de hälsosamma hundarna som är hela, friska och tål det arbete de är tänkta för.

      Varför får inte BC’s ställas ut? :O Hade ingen aning!

  2. Vi ställer ut Nasti (samojed), men mest som en kul grej! Dels för att jag älskar rosetter, men även för att det är bra träning. Mycket folk, hundar, ljud och lukter på samma plats. Nasti verkar inte ha något emot det heller. Hon har kul i ringen, men väntan är ju seg.
    Och så länge som hon inte har några problem så fortsätter vi. Dock är det som sagt en kul grej, bra att få veta hur ens hund ser ut i förhållande till standarden. Är inte en sån där nitisk människa som blir sur för att vi skulle komma tvåa.

    Så i höst ska vi ställa på SPHK för första gången, och det ska bli spännande. Hittills har det gått bra i ringen, jag har en jättefin tjej, som kommer att kunna arbeta framöver (hon är bara 1 år), vilket hon ska få. Drag givetvis, men även andra saker, rallylydnad, ev agility, nosework. Vandra med klövjeväska osv osv.

    Men ja, det går nog fort för en ras om domarna börjar meritera ”fel” saker på arbetande hundar. Har ju sett samojeder som är megafluffiga, med kortare ben som inte kommer kunna arbeta lika bra. För det är en utställningshund.
    Min uppfödare vill kunna göra båda med sina hundar/valpar, så hon siktar givetvis mer på en arbetande hund än en ”snygg” hund.

    Men bra post, får en att tänka till lite! 🙂

    1. Spännande 🙂 Givetvis är det roligt att få reda på hur ens älskling står sig mot konkurrensen och mot en rasstandard.

      Du säger att din uppfödare vill kunna göra båda delar med sina hundar – och jag tänker då att EGENTLIGEN så borde det ju se ut som så (om utställningar alltid bedömdes helt efter rasstandard och inte enbart efter tycke och smak hos en specifik domare) att en arbetande ras skulle bedömas BÅDE utifrån utställning och arbete. Att en hund som inte fixar dragprov (tex pga för dålig exteriör) inte heller kan bli champion i utställningen – och att det inte skulle räcka med enbart en snygg hund som kriterie utan att hunden faktiskt ska ha bevisats prestera i det arbete som rasen är avlad för.

      Lite svamligt kanske, jag har inte helt sorterat allting själv, men allt det här får mig att fundera 🙂 Tycker personligen verkligen inte om den riktning som ex SH-aveln tagit om man tittar på hur det ser ut i världen och vad som premieras och döms fram på internationella utställningar.. Det finns så otroligt många utställningchampions därute som ser ut som fluffiga taxar, utan vinklar och vars rörelseomfång inte alls stämmer med rasstandard… Som troligtvis aldrig skulle hålla för ett långdistanslopp – om de ens har någon dragskalle kvar.

      Haha.. well, det är en diskussion som kan hålla på hela natten tror jag 🙂 Och det blir bara mer och mer intressant ju mer man lär sig.

  3. Ska själv börja med utställning nu då vi skaffat renrasigt. Är så novis man kan bli och inte ens besökt en utställning…
    Tycker att bruksprov och utställningsresultat borde gå hand i hand, då både psyke och exteriör gör en hund bra eller dålig.
    Kommer nog få praktisera och läsa mig till en hel del om hur det ska gå till 😛

    1. Håller helt med dig Emma! Det borde verkligen gå hand i hand per automatik för raser som är avlade för någon typ av arbete.
      Haha jag är hyfsat grön jag med – har tur som har massor av erfarna vänner och mentorer runt mig 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *