Den mentala listan

Jag ligger i sängen och lyssnar till hur pojkarna i mitt liv pratar i sömnen; den tvåbenta såväl som den fyrbenta. Själv kan jag inte sova. Mitt huvud fylls ikväll av flyktiga tankar och avgrundsdjupa grubblerier. Inget jag är redo att dela med mig av helt, men det kommer så snart jag fått lite distans till allting. Ikväll rannsakar jag alltså mig själv. Ställer frågor och söker efter svar – eller kanske söker jag egentligen bara efter vägar som leder till svaren? Oavsett vilket så vet jag att jag besitter en järnvilja och en kamplust som heter duga. Jämsides med de osäkerheter man ibland (eller ofta) tampas med som hundägare. Men kanske ska jag vara glad att dom finns, som där osäkerheterna, för dom får mig att ifrågasätta. Att inte bara ta det jag hör för att vara en absolut sanning, utan att själv se mig om efter andra sätt, andra vägar. 

Kommer att tänka på ett citat ur En Geishas Memoarer:
”Water can carve it’s way even through stone.. And when trapped, water makes a new path.” 
Och jag tänker att jag som hundägare måste försöka bli mer som vatten. Att vi är skyldiga våra bästa vänner det.

Ikväll gör jag en mental lista i mitt huvud. Saker att jobba på. För mig. För oss. Och skriver under ett mentalt kontrakt med mig själv om att inte ge upp förrän vi lyckats ta oss dit vi behöver. Oavsett vad vi får höra på vägen dit. Oavsett om det tar oss en månad – ett halvår – eller tre år. 

Jag gör en annan lista med. En måndagslista. Och mentalt börjar jag fylla den:
a) Detta ska vi träna på
b) såhär ska vi träna på det
c) detta ska JAG träna på
d) såhär visualiserar jag att allting ska gå

Och innan jag bestämmer mig för att sova, bestämmer jag att imorgon ska bli en bra dag. En dag som vittnar om att vi klarar allt tillsammans.