Déjà

NRJ DÉJÀ VUE AMANUQ – ”DÉJÀ”

 

Déjà är för mig en oerhört betydelsefull liten hund, kommen ur linjer som för mig betytt lite extra mycket. Hon må vara född i Frankrike men båda föräldrarna är svenskfödda; mamma Sonic från kennel Yabasta (Marlene Karlsson) och pappa Lennox från Blue Neptune’s (Jan Wahlberg). Lennox är barnbarn till vår Smella och son till Fugitive’s Sao, som jag varit mycket förtjust i och som idag ägs av Malin Granqvist. Yabasta-kullen från vilken Sonic kommer har jag följt på nära håll ända sedan de föddes, ja till och med innan dess, när kullen började planeras. Det är en kull som står mig otroligt varmt om hjärtat, både som individer och i arbete. När kennel Amanuq därför berättade om sina planer att ta en kull på Sonic och Lennox anmälde jag genast mitt intresse. Det blev ingen kull det året och besvikelsen var enorm. Men så fick jag istället chansen att köpa Sally, så kanske var det ändå en mening med att Sonic/Lennox-kullen väntade ytterligare ett år innan de behagade göra entré på jorden. När möjligheten på nytt dök upp att ta en valp från Sonic/Lennox tog jag den och den 22 januari 2018 flög jag ned till Genève för att hämta hem Déjà.

Namnet NRJ Déjà Vue är ett ordlek som anspelar på det faktum att just den här kullen, den här parningen, betyder något alldeles extra för mig. En länk till vår älskade Fugitive’s Smella, som alldeles för hastigt togs ifrån oss under 2016 och till de hundar jag älskar så väldigt ur Yabastas Accelerating-kull. En energi utöver det vanliga. En energi jag känner igen och älskar. En påminnelse om det som var – ett hopp om det som skall komma.

Déjà som valp lever verkligen upp till sitt namn. Inte bara påminner hon enormt om Sonic som valp, utan jag ser också mycket utav Smellas lager-than-life-personlighet i henne. Déjà är kanske den mest balanserade valp jag någonsin haft i mitt hem, både fysiskt och mentalt. Hon är lättsam och har ett stort inneboende lugn, en trygghet som gör henne öppen, varm och nyfiken. Jag upplever henne vara otroligt miljöstark, något som inte minst märktes på flygplatsen och resan hem från Genève. Samtidigt som hon har det där inneboende lugnet, så har hon också en intensitet och energi som verkar ändlös. Det är ingen tvekan om att Déjà har ett otroligt stort rörelsebehov; hon spenderar det mesta av sin vakna tid med att springa ikapp med de stora hundarna, hoppar, busar och leker vilt. Ja, hon är en tuff liten tjej med ett stort självförtroende som inte räds att ta för sig. Samtidigt finns där en social mjukhet gentemot människor och andra hundar. Hon söker väldigt mycket närhet och social kontakt – mer än någon av de andra hundarna gjort som valp – och månar om att hålla koll på sin flock.

Déjà är en mycket matglad tik som hittills äter med stor aptit i alla situationer och hon är mycket välbyggd för sin ålder. Det ska bli otroligt spännande att se vad som blir av den här lilla tjejen i framtiden. Under senvår och höst 2018 kommer hon så sakteliga få ta sina första steg i dragselen – jag längtar!