Okategoriserade

Engagerade hundägare

Jag har sagt det förr och jag säger det igen; så förbannat skönt det är med hund-/djurägare som faktiskt bryr sig! Inte bara om sig själva utan även om att försöka göra rätt gentemot andra.

Som vi bor så har vi ju ändå en del grannar, även om vi bor utanför stan. Det är ett litet f.d. sommarstugeställe som idag fungerar som permanenta boenden och där var och varannan människa har hund. Således möts man också ofta ute; på promenader, när folk hänger ute i sina trädgårdar (dom flesta är inte inhägnade), när hundar ska in och ut ur bilar, etc. Sedan vi flyttade in har vi börjat lära känna några stycken av dessa och deras hundar, vilket leder till att man snart blir introducerad för fler utav grannarna. Direkt eller indirekt.

Det som slagit mig gång på gång är hur måna människorna här är om ett välfungerande grannskap. Så till den grad att det även gäller hundarna som bor grannar med varandra. För inte så länge sedan var det en granne som uttryckte en önskan om att våra hundar skulle få lära känna varandra; inte för att träna ihop eller kanske bli bästa vänner utan för att förebygga dåliga möten UTIFALL att det en dag skulle hända att de råkade på varandra på promenaden eller någon var på rymmen. För att det skulle kännas tryggt att veta att OM en hund plötsligt dyker upp på ens tomt, så är det åtminstone en hund man känner till och som man tryggt kan låta finnas kvar på tomten tills ägaren hinner ifatt, utan att ens egen hund kommer till skada. Och jag gillar deras sätt att tänka. Jag gillar att de vill förebygga, öppna upp för goda relationer och lära sig om hur just min hund fungerar. Det känns tryggt.

Idag mötte jag en granne, som visserligen bor lite längre bort men fortfarande inom samma område, som vi råkat på flera gånger på våra promenader. De har en stor gul hanhund som ofta gjort utfall mot Eldar och där mötena kan vara rätt jobbiga då Eldar ofta svarar upp. Detta för att båda egentligen är precis lika osäkra på varandra och agerar utåt under stress, inte för att de egentligen är aggressiva eller ute efter att skada varandra. Denna hund är även kompis med den boxerblandis som Eldar blivit vän med och tycker väldigt mycket om. Att man springer på varandra ibland är med andra ord ganska lätt hänt. Och idag var en sådan dag. Vi var på boxerblandisens tomt och lekte när gula hunden med matte dök upp, utan att vi andra såg det. Och på en millisekund hade Eldar uppfattat det – innan vi andra hann reagera. Nyfiken som han är springer han fram för att nosa, jag hinner precis fram för att få tag i honom när han nosar på gula hunden. Jag tror i ärlighetens namn att det inte hänt något alls om båda varit lösa, men nu var dom inte det och jag och grannen var nerviga och lade oss i. Vilket jag i efterhand är SÄKER på var triggern hundarna behövde för att råka i bråk. Nåja, det var inget farligt utan lät betydligt mer allvarligt än det var. Ingen är som sagt ute efter att skada utan jag uppfattar det mer som att de ryter och gör sig läskiga för att skapa avstånd, men nog kan hjärtat skena ändå där i dom där millisekunderna som förflyter. Så snart båda lugnat sig och fått komma några meter från varandra så fick vi andra chansen att prata om saken och bestämde snart att se börja lära känna varandra istället; promenera ihop för att hundarna ska se varandra under andra omständigheter än bara dåliga möten och lära sig associera varandra med något trevligt istället. På så sätt kan vi jobba tillsammans på att skapa en god relation mellan både hundarna och oss grannar, vilket känns tryggt och skönt.

Det är en enorm lättnad att ha grannar som bryr sig om att alla ska trivas och känna sig trygga. Som vill försöka bygga relationer mellan människor och djur istället för att undvika varandra hela dagarna. Fungera ihop istället för att ta omvägar runt. Och allt det där får mig att älska vårt nya bostadsområde ännu mer. För att det är lite öppnare och lättare att andas. För att där finns engagerade hundägare som vill det ska vara bra för alla.

No Comments

  • Roxanne

    Åh, det låter helt underbart! Här där jag bor är det snarare ”vi bor på landet, då får hundarna vara lösa – låt dem göra upp själva”. Inte så kul när man har en hund som är reaktiv i koppel när det kommer lösa hundar, och en som är jätteosäker efter alla påhopp från diverse lösa hundar 🙁

  • Nicole Fhors

    Usch då, jag kan verkligen förstå hur jobbiga situationer man kan hamna i – Eldar skulle inte heller uppskatta att en lös och framförallt främmande hund stack upp i nyllet på honom. Nog för att jag förespråkar att låta hundar lösa mycket på egen hand och då helst under någorlunda kontrollerade former, såsom hundar gör, MEN där finns situationer (som den du beskriver) där det är allt annat än lämpligt och många gånger gör mer skada än gott.

Lämna ett svar till Nicole Fhors Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *