Om veckan som varit

Så passerade ännu en solig och härlig helg. Inte klokt att vi imorgon kommer in i april redan – det går så rasande fort känns det som. Veckan som gått har varit solig och underbar, bjudit på många nyttiga träningstillfällen och härliga utomhusstunder. Faktum är att det känns som om jag varit utomhus nästan all min vakna tid, när jag inte jobbat såklart. Och Eldar har varit med i princip överallt förutom på Chinateatern i lördags eftermiddag. Det hade varit en syn, hehe.

Som jag tidigare berättat har vi lagt en hel del krut på passivitet den här veckan. Och inte vilken passivitet som helst, utan passivitet tillsammans med andra hundar. Och då framförallt tillsammans med kompisen Dexter. Början av veckan var verkligen en utmaning för både hundar och människor, men vi kunde tydligt se hur polletten trillade ned mot slutet av veckan. I fredags var vi ute i fem timmar med Eldar, Dexter och Diva och passiviteten då var en enorm skillnad från i måndags. Eldar gjorde en helomvändning; inga konserter, knappt några försök till att trissa upp sina kompisar för lek och bus, och han lade sig på helt egna kommandon och bara tog det lugnt. Sökte närhet och dåsade gärna en stund i solen. Verkligen jättefint att se! Och även Dexter visade på stor skillnad. Så nog har det gett både oss och hundarna en hel del att vara ute tillsammans i veckan och träna gemensamt. 

I lördags förmiddag åkte vi ut och lade viltspår. Den här gången hade vi med oss Dexter, matte Elise och husse Tobbe för att lära dom grunderna. Lade ett spår på dryga 100-150 m till Dexter, med några mjukare böjar och ett desto svårare och längre spår till Eldar. Medan spåren vilade gick vi själva och satte oss på klipporna vid vattnet och åt frukost. Det visade sig sen, när vi skulle ta Eldars spår, att det satt två tjejer med betande hästar och en liten skällande hund MITT I vårt lagda spår. Vi hade snitslat och markerat, men det är ju såklart inte alla som förstår, så jag pallrade mig bort och pratade med dom för att förklara. Dom ville sitta kvar och titta på oss när vi spårade, men vi visste att störningen sådär mitt i spåret skulle bli lite väl mycket för Eldar, vilket jag på ett schysst sätt försökte förklara. Dom flyttade senare på sig, men nog blev det en enorm störning för Eldar ändå det där. Hästarna hade stått och trampat/legat mitt i spåret, tjejerna hade nog tappat mat lite däromkring och det blev alldeles för intressant där dom suttit, visade det sig när vi skulle passera. En ofokuserad hund och något frustrerad husse jobbade sig så småningom vidare, men det tog en stund att hitta tillbaks till koncentrationen. När det var gjort så var det liksom inga konstigheter och gick i rasande fart mot klöven. 

I lördags eftermiddag fick vi också skoj besök när Eldars syster Vindra tittade förbi med hussen Marcus. Dom hade varit i Stockholm ett par dagar och vi passade på att ordna en liten syskonträff för hundarna. Eldar och Vindra har inte varit lösa tillsammans sedan Eldar flyttade hem till oss, så det var helt underbart att få tillfälle att låta dom ränna runt tillsammans i rastgården. Så himla fint att se deras samspel och kommunikation! Verkligen inga konstigheter, utan ren och skär glädje och på något vis tycktes de enormt samspelta, trots att de bara träffats ett fåtal gånger på promenad sedan de skildes åt. Inte alls det där stressade eller lite spända som man ofta kan se när två hundar släpps ihop för första gången, innan de bestämt sig för vad de tycker om varandra. Eldar såg henne när hon kom, låg där i rastgården och liksom väntade på henne, så släpptes hon lös och så for båda iväg på ett ärovarv runt rastgården – springandes nästintill jämsides – som om de aldrig varit skilda åt. Häftigt!

Så det har varit en vecka fylld av hund, hund och åter hund. Det har varit drag med Erik när jag vart på jobbet (dagtid har det varit lite varmt), spår, passivitet och många härliga långpromenader. Frukost ute på Skuggan nästan varje dag – ett helt fantastiskt sätt att starta sin dag på tillsammans med sin bästa vän. Och nu, såhär på måndagen, är det en mycket välbehövd latisdag som gäller för Eldar. Eftersom han var lite kass i magen i natt (både jag och Erik fick springa upp och släppa ut Eldar ett par gånger var inatt) passar det alldeles utmärkt, för det är en trött, trött grabb som ligger utsträckt här vid mina fötter. Och matte är i ärlighetens namn inte mycket piggare. 

Ha en fantastisk måndag!